In a other life i will be okey <3

Kändes som en helt vanlig underbar dag i stallet som var fylld utav glädje!
Mys med hästarna & red min överpigga halvgalna Flinga ihop med Elin & Bubblan
Behöver många mer sådana här dagar nu känner jag.
Hoppas på att få en ny röntgen tid snart så att man vet när man får komma igång..


A moment of happiness


Allt jag någonsin önskat , det bästa jag har men det kommer inte förbli mitt..
Kan lova att det svider riktigt jävla rejält.
Men det är ju som så att man får ta vara på all den tiden man får medsina nära & kära.
Man har bara allt till låns.
Var tacksamma för det ni har hade & kommer att få.


Frihet - kallar jag det när man kan göra det man älskar allra mest!





:(



Som en del faktiskt hann uppmärksamma så är jag & Flingan anmälda till advent hoppet till helgen. Något jag gjorde helt på eget bevåg utan klartecknen ifrån doktorn. Så får inte starta utan det blir till att strycka sig och hålla mig borta ifrån tävlingar hela håret ut .. :( Skulle hoppat LB&LA haha har aldrig ens hoppat LB med Flingan innan så det hade blivit jätte kul,  om jag nu hade orkat hålla ut en hel bana.

Aja har inget att bevisa men är säker på att jag skulle klara det. Bara att inse att det inte är värdt riskerna & att sagan är slut här.

Lycka till till alla er som ska dit & hoppa kommer dit och hälsar på min Vippe iaf! :)


Summer time

Piggar upp det dystra vinter mörkret med lite härliga sommar bilder!






Some oldies

Fick igång min gammla data med en massvis med gammla bilder! haha liten tjej som leker stor ;)









:(

Sitter här med SVART rött brunt & lila hår. Jo varför blir resultatet aldrig riktigt som Mella tänkt sig?
Däför att när det handlar om mitt eget hår så gör jag först tänker sen..  haha orkar inte :( ville bara ha fint brunt hår, men icke!

Tur att det är full rulle på häst fronten idag då iallafall. Sandra kommer vid 1 & rider Flingan sen så kommer en kompis och rider elsa ikväll & jag tömkör trip.
Någon som ska till advenshoppet i värnamo till helgen? Får äntligen träffa min lilla Viper då!
hoppashoppashoppas..




Goodbye miss readhead



Slängde i en mörkbrun toning i håret, hoppas på att bli av med det röda som jag tröttnat på -.-
Kan ju aldrig ha samma färg för länge (A)




Och till alla er läsare jag lovat att skicka bloppis sakerna till, haft fullt upp och inte fått tillfälle till att ordna det men fixar det så fort som möjligt!



-

Fått en ny liten kompis, hur söt som helst Sally heter han haha. Ska bli våran Astrids framtida pojkvän så hon slipper känna sig ensam.

Var även iväg och shoppade
Med Linda igår. Hittade massvis med fina saker, vill ni se?;)


-

Hade en bra dag på praktiken igår.  Fixat en blogg åt salongen samt en facebook sida.
Tycker alla kan vara så snälla & rara att ni går in på http://harateljen.blogg.se/ trycker på facebook länken & gillar den!
Då får ni chansen till att gilla riktigt fina priser i form utav produkter & behandlingar!! Koooom igen!



Kvällen spenderades med Elina i jkpg. Vi var ute och käkade gott sen gick vi på  bio. Den nya Twilight filmen fick det bli! Riktigt riktigt bra! Ville inte sluta kolla.


Denna morgon är mindre bra :( Inte sovit för många timmar inatt då det känns som att jag knappt får någon luft, mina halsmandlar är stora som tennis bollar och jag låter som en hes gammal gubbe -.-
Låter mindre lockande va? Usssccchhhhhhh







-




Saknar mina fina hästapollar. <3


Underbara svinkalla ridhus!

Sitter i ett iskallt ridhus och myser:) hjälpt Elin med sin häst. Får ju vara med på ett litet hörn (à) slängde ut lite bommar lite här vad. Är verkligen ett tips till inspirations lösa ryttare! Bra sätt att hitta känslan på, få bättre öga + att det inte är något som sliter på hästen heller . Sen så är det riktigt kul ochså!


-

Sometimes you just gotta be your own hero and save your own ass. Cause sometimes, the people you can't imagine living without, can actually live without you.  



-

Jag är verkligen världens sämsta bloggare! Men känner faktiskt noll inspiration just nu . Händer inte så mycket kul jag kan skriva om :/

Känner bara att det ända jag gör är att jag går runt och längtar!

Jag längtar efter sommaren, solen, sommar kläder
Jag längtar efter att få tävla, & närheten med hästarna som man har då.
Jag läntar efter att få rida.
Jag längtar efter min thea.

Jag längtar efter allting som jag hade innan jag opererades.






Måste ha! Står Mella på dom!



-

Vart ute & skruttat på min skrutta både igår och idag (A) Ser ut som ett handikapp och kan inte rida men vi åker runt i lugn och ro. Hon är så klok! Och det gör mig så oehört lycklig! Skulle lätt kunna lägga mitt liv i hennes hovar hah.
Suttit & följt B & C ponnyerna via webb sändningen nere ifrån SM nu. Stort grattis till alla som placerade sig!



Igår blev det lite chillingdilling med glada vänner, bjussar på söt bild på mig & Mysan.





Ryggoperationen - helvetet del 2


Del 2

 

Tiden på sjukhuset är väldigt svår att berätta om då jag inte har så bra minne därifrån, en del dagar minns jag faktiskt inte alls.
Och endel saker vill jag inte minnas. Men nu ska jag dela med mig utav så mycket jag minns & känner för.
Jag har aldrig kunnat föreställa mig att det gick att ha så ont som jag hade då, jag kan inte ens föreställa mig det nu. Det var utom denna värld.


Vi klampade in på avdelningen där jag skulle ligga. Fick ett eget rum, som var helt okej faktiskt. Nu började det kännas att det var verklighet!
Fick även ett full späckat schema. Skulle röntgas, snacka med doktorn, teraput, psykolog , sköterska, sjukterapeft och ta prover. Dom jävla proverna..
Jag är verkligen sjukligt nålrädd, eller jag var det iallafall. Måste nästan säga att jag blev tvungen att vänja mig. Hade aldrig tidigare ens tagit ett
blodprov i armen då jag fick spel då, haha..

Allt gick bra framtills på kvällen då jag skulle börja med det som jag var riktigtriktigt rädd för. Blodproven som skulle tas i armveket. ( jag har lite utav
fobi för armvek ochså..) Det var som ett stort lugn svepte in över mig jag bestämde mig även här för att jag skulle fixa detta. Vad var egentligen
ett litet stick emot det jag skulle gå igenom dagen efter? Där låg jag, skakade som ett asplöv grinade som en unge. Men jag låg kvar jag bet ihop.
Det gjorde ruskigt ont och man märkte att hon som stack började få lite små panik medans den andra sköterskan frågade mig frågor om mina hästar, det var
ju sött och det påminde mig om varför jag skulle göra det här. Det gjorde ondare och ondare när hon bökade runt med nålen i mig. Det verkade inte bli bra. Mycket riktigt hon hade spräckt ett blodkärl.
Vilket resulterade i att det började pissblöda. Nu hade jag ivarje fall en anledning till att vara nålrädd. Det blev inget jävla blodprov kan jag lova.
När jag verkligen skärpte mig och gjorde mitt bästa så blev det fel och jag gick igenom det helt i onödan.

Resten utav kvällen spenderades i duschen. Skulle duscha i ett super starkt rengörings medel tre gånger. Håret kändes verkligen som ett riktigt fågelbo!

Nattpersonalen presenterade sig och gav mig lugnande som jag skulle ta innan jag skulle sova. Resten utav kvällen befann jag framför datan där jag läste
fina mejl & komentarer utav er fina läsare och utav värdens bästa vänner som verkligen fick mig att känna att jag skulle fixa det här. Det kändes tryggt, jag var inte ensam.
Efter att jag tagit medicinen så somnade jag som en stock. De väckte mig tidigt morgonen därpå för att jag skulle kunna ta en sista dusch. Och ta på mig operations kläderna
Fick verkligen in världens snällaste sköterska, hon hjälpte mig i ordning och peppade mig till 1000. Sen kom de in med en hög med lugnande mediciner.
Ja jag blev hög som ett hus kände mig riktigt packad , men ack så roligt man kunde ha en timma innan man skulle opereras.. haha


Nu börjar det bli suddigt och det var det i ungefär en vecka framöver. Men berättar så mycket jag minns och det som jag har fått återberättat för mig.
Dom körde iväg mig i sängen och in i ett jätte konstigt rum med massvis med folk med konstiga kläder och mössor i, haha själv hade jag ochså en sån ;)
Kommer i håg att dom skulle lyfta upp mig på en jätte smal hård säng, som förmodligen var operationsbordet , då tyckte jag som vanligt att jag kan själv, vilket jag
absolut inte kunde, kroppen löd inte alls. Rätt sjukt men väldigt bra hur man kan bli så obekymmrad och glad utav lite mediciner. Där låg jag och skrattade lixom.
Kommer ihåg att mina föräldrar ochså var med där inne. Dom skrattade därimot ingenting. Nu var det dags att somna in, något jag aldrig gjort tidigare men tänkt på väldigt mycket.
Har vart rädd för at inte vakna mer, eller för att vakna när jag inte ska vakna . Detta kan nog bli rätt svårt att förklara men en rädsla var att jag skulle precis vara på väg att somna in
och sen ångra mig då det var försent och inte kunna ta mig därifrån.


Här minns jag dock inte särskillt mycket alls. De la en sak som lukade konstigt i ansiktet på mig. Min mamma höll min hand. Nu var jag rädd, just detta minns jag solklart.
Jag höll så hårt jag bara kunde. Det blev suddigare och snurrigare, rösterna hördes lägre och lägre. Det rann kokheta tårar i ansiktet på mig.
Jag tänkte på mina hästar. Hörde min mammas röst oroligt fråga vad är det som händer, varför ryker det i henne. Sköterskan gav svaret av att jag var ledsen.
Det var jag med. Och där blev det svart. Ifrån klockan 8.00 tills klockan 14.00 var jag sövd. De gav min ''uppvakningsmedlet'' och jag vaknade
på direkten, de hann inte ens köra ut mig ur operations rummet. Minns inte alls mycket ifrån det här men har fått höra nu i efterhand och det gav ett par goda skratt.
Några utav dom kommer jag bjuda på. Fick tillbringa resten utav dagen och den första natten på uppvaket. Och där var det tydligen riktigt kaos vilket även jag hade anmärkt.
Där låg jag helt ensam på uppvaket då de hade glömt ringa mina föräldrar som satt och var oroliga. De fick reda på att jag var vaken efter en timma. Då ringde dom och meddelade
att de var tvunga att skynda sig dit för att jag var vild, haha!
Mycket riktigt när de kom dit så var jag riktigt vild. Men glad hade jag blivit. Det fick bara komma in två åt gången. De var min mamma och pappa, brorsan & Nina fick vänta utanför
Låg och skrek skrattade och tjoade. Doktorn kom förbi för att kolla så att allt var okej och om det gick att få mig lite lugnare då det inte ska gå att röra på sig när man är just har sprättat upp hela ryggen.
Jag hade tydligen gett doktorn tummen upp och sagt att jag är fucking bäst!, helt jävla grym är jag . haha självförtroendet var på topp. Fast jag var faktiskt rätt fucking grym ;)


ser inte så kaxig ut ;)

Låg folk och skrek av panik där inne. Låg en dam jämte mig som skrek utav smärta, haha har faktiskt ett svagt minne utav det här. Hon gallskrek verkligen vilket kanske inte var så konstigt om hon hade ont.
Men det hade jag tydligen inte tyckt va okej så jag låg och skrek på henne. Saker som man defenitivt inte skulle säga och aldrig hade sagt om jag var nykter höll jag på att säga, ohög kan vi kalla det. haha.
- Håll käften kärring jävel innan jag kastar en sko på deej!!!!! Saken var den att jag inte ens hade någon sko..


ligger och poosar & skriker ta kort på mej! haha


Mamma & pappa gick ut & Nina och Peter kom . Hade tydligen svärt som sjutton och luggit och sagt en massa goda saker som jag ville äta. Försökte muta dom med att fixa något smaskigt
då jag inte fick käka något. Fick panik och låg och skrek efter Flingan som jag hade i väskan att Nina skulle hämta ''henne'' haha en bild på hjärtat och mig vill säga.
Och skriva ett fint blogg inlägg till mina fina läsare, så lite koll på läget hade jag ju i varje fall ;).
Den natten var den smärtsamaste natten jag varit med om.Tror inte jag sov en blund. Det bara snurrade i huvudet på mig utav de starka medicinerna.
Människorna låg och gallskrek därinne, förmodligen för att de hade ont. Det var obehagligt.

Det kändes som att hela jag var full med sladdar, hade två nålar i varjehand, en stor och en liten drenerings sland i lungan som gick ut ur ryggen, en sladd i halsen. och en sladd som gick in i näsan
med ''mat'' i . Och en syrgas slagg till i näsan.
Och en morfin pump i ryggen. Den kunde jag själv trycka på när jag kände att jag behövde det men man var så borta att man glömde bort det.Och två andra sladdar..

Morgonen därpå körde dom upp mig till ''mitt'' rum. Härifrån minns jag inte särskillt mycket mer än att jag hade så fruktansvärt sjukt ont att jag inte ens kan beskriva det i ord.
Och fick äta generöst med mediciner samt få en spruta i benet om dagen. Den sprutan fick jag varje dag fram tills att jag lämnade sjukhuset men var lika rädd varje gång ändå.
Hade så sjukt ont att jag inte kunde röra mig, utan låg på ett ''lakan'' som dom använde för att vända mig och så. Jag vet hur det är att känna sig hjälplös.
Kroppen var så svag att jag inte ens orkade lyfta ett glas vatten utan de fick hålla glaset åt mig så att jag kunde dricka igenom ett sugrör. hah.

Dagarna rann iväg. Spenderade mestadels utav tiden med att kolla på film. Eller iallfall med att se de fem första minuterna utav filmen och sedan somna och glömma bort
vilken film det va jag kollade på. Det bara snurrade. Nu hade någon dag gått och jag skulle för första gången få komma upp i sängen och stå.
Kan säga att det inte var något jag alls hade lust med. Var riktigt rädd, hur skulle jag kunna stå? hur skulle jag komma upp?
Jag kunde inte ens flytta på mig själv i sängen eller ens lyfta mina armar. De välte bokstavligt talat upp mig med hjälp utav lakanet. Var stel som en pinne.
Vrålade av smärtan, helt sinnes. Kämpade på , ställde mig upp stod en sköterska på varje sida. Det började snurra och jag höll på att svimma.
Fick ligga ner igen.


Fick 5 olika mediciner ett flertal gånger om dagen. Och eftersom att jag inte kan svälja tabletter så fick de spruta ner de i halsen vilket inte heller var så roligt.
Fick även en spruta i benet varje dag, var precis lika rädd varje gång. Men jag klarade det!

Nu skulle även den ''söndriga'' lungan börjas tränas upp. De drog ur slangarna som gick inifrån lungan och ut i ryggen. Det var riktigt riktigt obehagligt
då de var fast sydda i mig men det gick bra.. Fick ha någon mask för ansiktet 20 min 2 gånger om dyngnet till att börja med som blåste ut syre men gav motstånd när man andades
så det var jätte jobbigt då jag inte hade någon kraft.


En utav de slangarna som pumpade ut blod som hade läckt in i min spruckna lunga.

Nålarna& slangarna som satt i händerna på mig var nu ochså bort tagna. Och jag hade planer på att dra ut den jävlen som satt i näsan och ner i halsen på mig själv ,
gjorde riktigt jävla ont och var sjukt obehagligt att ha den där. Men fick inte ta bort den förrens jag kunde äta och dricka ordentligt , och hur enkelt var det att äta när den va där? ..

Jag stod upp längre och längre för varje dag, även om 60 sekunder kanske inte är så länge, och snart började jag även kunna ta någon steg med hjälp utan gåbordet.
Det var som att lära sig gå på nytt igen.

Helvetet var bara att ta sig upp ur sängen, fyfan vad det gjorde ont gallskrek.

Sömn blev det aldrig någon heller, låg mest vaken och kved om nätterna och om jag väl lyckats sommna för en stund så kom det självklart in en sköterska
med mediciner eller den där andningsmasken.

Något jag uppskattade väldigt mycket var när vänner & familj kom och hälsade på. Även om jag kanske bara sov eller var snurrig så vet man att dom var där och man var
inte ensam.
Det var en konstig känsla för jag vet själv hur det är att hälsa på någon som ligger på sjukhus, även om det är någon man känner väl så är det alltid lite spänt
och konstig stämmning. Mina små kusiner verkade tycka jag såg lite smått läskig ut haha.




Allt gjorde så mycket ondare än vad jag någonsin kunnat föreställa mig och jag var så jävla rädd. Men jag hade bestämmt mig jag skulle klara det, jag fixade allt för jag bet ihop och var stark.
Jag gjorde allt bara för att få komma därifrån så fort som möjligt fler och fler sladdar avlägsnades en utav dem var den som satt fast i halsen.
Den var ochså fastsydd i mig, kommer ihåg att den var väldigt svår att få låss. Dom hade lovat mig att den bara var några millimeter lång så kändes inte så
farligt. Hon bad mig kolla bort och vara helt still när hon drog ur den, sen frågade hon om jag inte ville se den. Och det ville jag inte men hon envisades och sen kollade jag
den var inte bara några millimeter den va ca 15 cm då den gått ifrån halsen hela vägen ner till bröstkorgen. Det var riktigt äckligt att veta att hela den hade vart inne i en.


Jag gick igenom många saker jag aldrig i hela mitt liv skulle gå med på i vanliga fall men när man låg där så brydde man sig inte. Ville bara bli bra.
Komma hem till dom man tyckte om , saknade mina älskade hästar. Och nu att veta att det inte gick att rida på dom sved så oehört mycket.


Jag kämpade och kämpade sladdarna blev färre och färre och till slut kunde jag med mammas hjälp dra mig upp ur sängen och gå ända till badrummet.
Det kändes som att gå en mil den lilla biten, men jag klarade det! Det gick fort, ifrån att för några dagar sedan inte kunna sitt aupp till att med hjälp utav gå bordet ta mig
hela vägen till badrummet själv.

Pratade med doktorn och eftersom att jag kunde ta mig upp ur sängen och gå helst själv så tyckte han att det var okej att vi åkte hem och jag fick ligga där hemma och vila istället.

Inför bilresan hem förbereddes det med mediciner som jag skulle ha till hands ifall att det skulle bli olidigt, det var verkligen mirakel mediciner de där.
Blev nerkörd i rullstolen, så jävla underbart att få komma ut och få frisk luft! Dock inte lika underbart att ta sig in i bilen och sitta där i 2 timmar när det längsta man suttit
upp under sjukhus vistelsen var 10 min -.- Körde ner sätet sålängt det gick då det var väldigt svårt att sitta upp så halvlåg hela vägen hem.

 
Att gå igenom en sån här tuff sak lyfte verkligen min blick och jag insåg hur mycket det fanns att vara tacksam för i livet & jag har börjat se saker på helt andra sätt.
Man har så mycket att vara tacksam för som man kankse inte ens lagt märke till.
Så länge man är fullt frisk & har sina nära och kära hos sig så har man ingenting att gnälla över.

Det var en del utav min story, finns så mycket jag faktiskt inte kommer ihåg eller inte känner för att dela med mig utav men nu tror jag ni kan få en liten bild om hur
det var. Kanske kommer att bli en del 3 ochså? om hur det var att komma hem och leva med det.
Vad som än skulle hända skulle jag aldrig i hela mitt liv gå igenom det här igen.
Det var fruktansvärt.

 

 


:)



Underbara morgon! Tycker faktiskt att det är helt underbart att gå upp tidigt och gå ut till stallet. Fodra dom, pyssla med dom, pussa på dom. :)
Idag ska jag försöka klippa klart Flingis då hon är halvklippt, orkar inte stå och hålla maskinen hur länge som helst utan har fått ta lite då & då. Ska hjälpa kimman hoppa Elsa, blir lite gymnastik hoppning & sen ska jag även försöka ta mig i kragen och plugga! Någon som tror att det blir av ? haha..


Tråkig suport på mina föregående inlägg måste jag säga. Mycket möjligt att jag låter ''arrogant'' som verkar vara ett flitigt användande ord. Men det är mina åsikter jag yttrar på min blogg & jag står för dom.
Mest för att jag ville tala om att det inte är aktuellt och även om man bara menar väl och är villig till att hjälpa så måste man förstå att det inte är realistiskt. Kram på er




-

Sitter i ridhuset och kollar på min fina som förövrigt är i full tävlings kondition rids utav en vuxen ryttare och hoppas ca en gång i veckan utav Sandra Carlsson. Så nu har ni nog fått svar på det flesta utav era frågor och där med kan vi lägga ner den diskutionen ;)


;@@@@@@@@@@@

har du hört med ronja?
hon kanske har fullt upp med sina hästar och den nya men hon är ju så otroligt duktig annars :) hade varit underbart att få prova rida den ponnyn men är nog tyvärr både för lång och tung för det


: GAAAAAAAAAAAAAAH snälla någon var är det ni inte fattar ? Inte rätt tillfälle att retas med Mella just idag heller. JAG VILL INTE HA NÅGON HJÄLP . KÖP EGNA HÄSTAR. Det är självklart att det hade vart underbart att få prova att rida henne för det är det bästa som finns. Men tror ni seriöst att det bara är att komma och prova henne för skojs skull? Endast de som är intresserade och kan köpa henne får prova. Vill inte ha massa fler korkade kommentarer om detta nu tack.
Keep dreaming.



Humöret är inte på topp..



Kan säga att det svider rätt hårt att jag och hjärtat inte befinner oss nere i helsingborg för att få chansen att visa vad vi går för på de Svenska mästerskapet. Det hann aldrig bli våran tur förrens det var över.
Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag saknar det, saknar allt.
Det kommer aldrig bli det samma för resan med Flingan var en once in a life time upplevelse och jag är tacksam för varenda minut vi fick ihop på tävlingsbanan.

Jag är stolt över oss, tillsammans är var vi bra!


Med detta deprimerande inlägg säger jag Lycka till till alla som startar i helgen!
Var tacksamma för det ni har för ni vet inte hur det är att vara utan det.






-.-




Tackar & bockar för alla erbjudande som jag förövrigt börjar bli riktigt trött på!!!

Folk som mailar, smsar, skriver på fb, eller kanske till och med ringer och frågar ifall jag behöver hjälp att tävla Flingan. Ni tror inte att jag hade hört av mig till er och frågat det själv då?!
Ni tror inte att det krävs mer än att man ridit på ridskola i 5 år för att rida henne?

Riktigt respektlöst tycker jag.

Men självklart så är frågan fri men här med undanböjer jag mig den. Så tack för alla förslag om att jag ska skänka bort det finaste som finns så att någon kan försöka lära sig rida för det blir ju säkert mycket enklare att sälja henne om hon hoppar LB.. Snälla sluta drömma.




Ryggoperationen - helvetet del 1

Kör en repris på del 1 innan jag lägger ut del 2 som jag nu skrivit klart och kom fram till att det måste bli en del 3 ochså.




Nu ska jag göra det. Nu ska jag dela med mig till er om det tuffaste jag någonsin har gjort & förhoppningsvis kommer att göra.
Det är helt sjukt vilken resa det här har vart.
Vägen kommer aldrig ta slut men jag kommer att klara det.
Klarar man det jag har gått igenom så klarar man vad fan som helst.
Read my story

 

Kommer ihåg när jag för första gången såg en bild på ryggen min.
Trodde det var något litet fel med musklerna. Lika glad som vanligt var jag. Tills röntgenbilden dök upp på dataskärmen.
Det va som att få en riktigt fet käftsmäll smilet smälte huvudet började snurra och tårarna bara rann. Det är vad man kan kalla för svindel. Hade aldrig i mitt liv hört talas om scolios förrut.
Då kan ni tänka er vilken chock det var att få se den bilden.
Förstod vart den sjuka smärta jag hade kom ifrån.


Dock var aldrig operationen något som jag insåg att jag blev tvungen till att göra , tänkte bara ''det löser sig''.
Det är en väldigt overklig sits att veta att man ska gå igenom något sådant stort och svårt .
Jag värken ville eller kunde förstå, ältade & tänkte på det helahela tiden fast ändå ville det inte koppla.

Minns som igår när datumet hade kommit. Satt i bilen påväg hem ifrån Falsterbo. Livet lekte.
Det var min mamma  som berättade att om 1 månad ska du opereras, det var som yttligare en käftsmäll.
Det går inte hålla tillbaka en sån sak, det sved. riktigt jävla hårt.



Det första jag gjorde när bilen parkerat där hemma va att gå direkt ut i stallet hämta Flingans träns. Sen red vi in i vår egna lilla värld.
Otroligt vilket medlidande och tröst en häst kan ge.

 

Det var inte rädslan över operationen eller smärtan & riskerna som var det värsta.
Även om jag var totalt livrädd! Den värsta var att veta att jag skulle skiljas ifrån mina allra bästa vänner, allihopa på en gång.
Ni som själva har hästar kan tänka er samma tanke.
Förjävlig känsla att mista det bästa & egentligen enda man hade & någonsin haft på grund utav en sån jävla skit sak
Det är en svår känsla att bestämma sig för att man ska klara något som man inte vill göra.
Att med bestämda steg gå emot något som man verkligen inte vill göra. Tänk så många gånger jag önskade att det var någon annan.
Någon som inte hade några drömmar, planer eller ambitioner.
Någon som hade klarar av det för det var jag fortfarande säker på att jag inte skulle göra.

Alla pratade om det eller med mig om det. Pekade och kollade på den stackars tjejen med den sneda ryggen. Synd för henne!
Det kändes inte så farligt att prata om det just då. För det kändes inte som att det var mig man pratade om. Förstod fortfarande inte.

 


SM;et närmade sig. Det största och det jag trodde skulle bli det sista jag skulle göra på ponny.
Då hann även verkligheten i kapp. Jag förstod fortfarande inte att det var jag som skulle gå igenom det här.
Men började känna att nu är det nära. Kände press och ångest. Ville lyckas ville att allt skulle vara bra. En sista gång du och jag min vän.
Men så blev inte fallet. Vi fick en sista dans ihop. Jag Flingan, Viper & Trip.

I göteborg gjorde vi våra sista starter. Lördag - Trip & Vip . Söndag - Flingan ridsport ponny cup final.

Detta var nog ibland det jobbigaste jag gått igenom. Jag grät men det kom till en början inga tårar, det gjorde så ont!
Det spöregnade verkligen men grabbarna gjorde super bra ifrån sig. Vi tog det lugnt och försiktigt.
Satsade inte , krävde inget. Bara att ha en sista trevlig tävlingstur ihop. Trotts regnet så hade vi det.
S A M S P E L kallar jag den känslan.

Söndagen kom finalen närmade sig. Jag har nog aldrig i hela mitt liv varit så ofokuserad och yr i huvudet.
Mådde riktigt riktigt dåligt. Försökte bita ihop , vara kall. Bet ihop var kall.
Vad jag än gjorde så tänkte jag överdrivet.
Det här är sista gången vi åker till en tävling ihop, det här är sista gången vi rider fram, det här är sista gången vi rider in på banan osv.
Det här var sista gången vi hoppade.
Med tårar i ögonen red jag in på banan med en övertaggad Flingan. Hade inget krav eller mål alls. Bara satt där helt tom tog oss runt banan felfritt och vidare till omhoppning.
Duktiga duktiga Flingan! Omhoppning och pressen började stiga, hon var taggad, jag var taggad. Vi ville & vi kunde. Var det våran tur att ta med det röda täcket hem?
Nej det var det inte.. Kan inte säga att jag red illa men jag var inte närvarande, bara tom. Två bommar föll trotts en snabb tid.
Besviken över attskriver. det skulle sluta såhär , att jag raceade runt henne som en galning. Så efteranmälde till msvb;n som gick efter finalen.
Vi bara körde på nollade grunden, sen rann det över. Vi var så sjukt ofokuserade båda två. Flingan som är så enormt känslig kände att något var fel.
Efter en alldeles för snäv sväng så sa Flingan ifrån. Jag kände mig så jävla skyldig, men jag var så förbannat sönder och borde inte ha startat
överhuvudtaget men jag var så ledsen.
Vi tog ett sista språng sen gick vi ut. Och då brast det, det brast så in i helvete. Allt på en gång.
Har aldrig tidigare känt den känslan, skulle på ett väldigt drastiskt sätt säga, nu är det över.Kände mig dum och oehört besviken på mig själv.
Kändes som att jag hade förstört för Flingan, och visst det hade jag ju med .
Vi red ut och möttes utav massa kramar, snälla komentarer och medlidande blickar.
Till och med utav överdommaren. Det värmde. Har aldrig tyckt det är okej att sitta på hästen och grina men jag är säker på att Flingan förstod.
Det brände hål i hjärtat på mig.


Även den dagen smältes. Det blev måndag. Nu var det bara tre dagar kvar tills jag skulle åka ner till sjukhuset för att förbereda mig för operation.
Kände ingen rädsla alls. Var bara så jävla ledsen! Fick sjuk ångest över att veta att jag och mina hästar snart skulle vara historia..
Kände inte för att packa eller se till att allt var i ordning . Det är svårt att gå emot något som man verkligen inte vill göra.
Tisdagen kom, nu red jag endel utav er för allra sista gången.. Ni som vet hur det känns att säga ''hejdå'' till en häst förstår hur förjävligt det kändes.
Och som i detta fallet då det inte gällde bara en , utan fyra. Fylld med tomhet.

Kvällen innan bestämde jag mig. Jag ska klara det här. Jag kommer fixa detta, det kommer gå jätte bra. Det var som att poletten rammlade ner.
Detta måste göras och jag ska göra det. Bet ihop alla mina rädslor. Tillbringade resten utav kvällen i stallet , sov inte en blund på hela natten.
Gick upp tidigt sa hejdå till mina hjärtan och rullade under total tystnad ner till Linköping, ögonen brände& rann.


Där hängde jag helt frivillig med in till något som jag verkligen inte ville göra något som jag var totalt livrädd för.
Men visste att jag var tvungen till.


Del 2 på g


Facelook




Haft mysmorgon med bebisarna! :D Underbart när dom är hemma :*)
Ska snart iväg till skolan, bara en lektion idag och det är styling så det blir gött! :)




Va riktigt smink sugen idag så satt och klabbade lite, blev turkost och blåa nyanser.



Mella ska ta körkort!

Jösses vad jag börjar känna mig gammal! Snart 18 dags att ta tag i körkortet. Skrev in mig nu idag och sitter nu och väntar på teori lektionen som börjar vid 4! :) detta kommer bli intressant jag kommer aldrig att lära mig köra bil! Hahah..

Riktigt nöjd med mig själv med! Pluggat ikapp massor idag så nu har jag bara lite små saker kvar, riktigt skönt:)
Känner mig såååååå duktig!



Några riktigt Goa bilder på tjejerna när dom äter godis halsband haha.


-

Blev diplomerad löshårs ''isättare'' igår. Så nu är jag kung på det med ;) haha för vem vill inte få ett långt tjockt fint svall med massa lockar ? :D Det vill jag (A)



Är det någon som är sugen på löshår så ska ni helt enkelt göra det hos Marie på salongen där jag har min APU hon är grym & hon brukar göra mitt! :)


Ska Mella ha lång eller kort? Fröken jagkanintebestämmamig




Bloppis!


Här kommer det ni har väntat på!! Mellas Bloppis!

För att inte röra till det så har alla saker en egen sifra. Tex, 1,2 eller 3.

Endel saker har fasta pris andra får man bjuda på.
 
Om flera vill köpa samma sak så blir det en budgivning eller helt enkelt den som var snabbast!

Nu kör vi. ( lägg märke till att alla bilder är tagna utav en mobil kamera vilket gör att de ser ljusa ut i mitten )

Kontakta mig på mail ( actionmella@hotmail.com ) eller lämna en kommentar.

Horse stuff!



 

(1)
Gpa hjälm mörkgrå/svart Har några år på nacken hel & fräsch annars. stl 55
Säljes till högstbjudande start bud 600 kr




(2)
Godkänd säkerhetsväst mörkblå. Stl: min storlek? haha . Ca 3 år gammal
Säljes till högstbjudande. Startbud 400 kr



(3)
 150 kr eller bud. Stl ponny. Sparsamt användt. Modell Allround



(4) 
100 kr stl.ponny Modell Allround



(5) (obs blixten som gör att det ser vitt ut )
Nytt ljusrosa ponny Allround 150 kr eller bud

(6) Litet ponny hopp. med silver paspoal. (oanvändt) 100 kr



(7) Choklad brunt oanvändt ponny allround  150 kr



(8) Kingsland Regn ''jacka'' stl 150. Använd ca 2 gånger. 250 kronor.


(9) Ponny allround. 50 kr Blått med vit paspoal



(10) Blingade martinals Svart använd ett fåtal gånger, den bruna aldrig använd. stl ponny
250 kr styck. eller bud.


(11) Svart matringal ponny aldrig använd. 200 kr


(12) Luvor Ponny/cob 59kr/st



(13) Läderskydd ponny/cob endast testade är fortfararande sådär ''hårda'' som de är när de är nya
350 kr





(14) Läderskydd stl ponny endast använda ett fåtal gånger 350 kr



(14) Fårulls skydd använda ett fåtalgånger 300 kr
stl cob (c, d )

(15) Tränns med remont grimma aldrig användt stl ponny. 150 kr.


Things for you!

Tvingade min käre vän Elin att vara modell! haha ALLA klänningarna är helt oanvända, på de flesta finns även prislappen kvar!
Säljes för att jag har klänningar så att jag klarar mig , de är förstora / för små eller helt enkelt inte min stil.



(16) Svart oanvänd party klänning stl 36. Dock får man inte ha alldeles för stora boobis då får dom inte plats :( haha  120 kr



(17) oanvänd xs/s 100 kr


(18) Prislappen kvar 100 kr



(19) stl xs prislappen kvar 150 kr


(20) klänning som jag köpte ifrån nellie då jag helt enkelt var tvungen att ha den fast det var fel storlek så den är för stor :( Riktigt fin iallafall.. -.-
Storlek S 220 kronor.



Det var det mesta, vad tycker ni? HISS ELLER DISS till Mellas ''bloppis''?

Mejla angående frågor :)


Borås



Bild på Ronja & D-ponnyn Isack

Tidsinställt!

Just nu sitter jag nog i moppebilen på väg hem till bästa Ronja! Ska få åka med dom till Borås där dom ska tävla.
Och jag får titta på -.- Men det blir kul det med. Underbart att få andas lite tävlings luft!
Vann faktiskt kval 1 på Flingan här förra året.
Live on the memories.

Simma lungt ! :)




Gjorde min dag.



Öppnade brev lådan och hittade det här. Blir alltid lika glad när det finns brev till mig! :D Men tyvärr så är det oftast inget roligt -.- Men det var det idag! Gud vad glad jag blev!
Kan inte förstå hur någon orkar lägga ner tid & energi på att skriva ett sånt här underbart brev & göra en sån jätte fin bild till lilla mig ? 
Tusen Tack Marielle! :)




- Det finaste du har är dina hästar.
- Det finste dina hästar har, det är du.

Detta var det socker sötaste!



Jag har nog världens sötaste läsare! Ni lämnar så fina kommentarer & till och med skriver brev nu.
Ni är elit!

Kramar Mella!



Chilling with me myself

Sitter ute i poolen och försöker njuta av livet. Ibland måste man nog blunda för allting och bara koncentrera sig på de saker som är ljusa, även om de kan kännas omöjliga att hitta ibland.


Har en liten fråga till er läsare. Vad är det egentligen ni gillar med denna bloggen? Vad får er att fortsätta läsa?:)


Veckans blogg!



Kände mig sugen på att köra en Veckans blogg!

Kommentera med en länk till din blogg & skriv att du är med, svårare än så är det inte ;)

Vinnaren presenteras här på min blogg med bilder & länk om 1 vecka & den som vinner är den jag anser har mest intressant & finast blogg. Alltså den jag helt skulle läsa!

* För att öka dina chanser att vinna - länka till detta inlägg på min blogg.

Kom igen nu gott fooooolk! :)



Sällskaps häst?

 


Blundar för verkligheten.

Hemma ifrån djursjukhuset med Action.. Helt underbart att se så glad han blev över att få hänga med i transporten och komma ut och visa upp sig lite. Nostalgi.

Detta behövde jag inte nu. Men vi sk fortsätta kämpa. Verkligheten är förjävlig.
Jag vill ge honom lika mycket glädje som han gett mig.




Världens finaste lilla Action♥



Stinna Tange Kaastrup


Hittde något faktiskt helt fantastiskt!! Vad har vi egentligen att klaga över? Kolla in denna tjejen.
Hon gör det hon älskar utan ben?!? och hon är riktigt bra på det! Verkligen fint. Allt går bara man vill.
Kan dock inte förstå hur det går? Eller hur hon kan hålla balansen men det kan hon ju uppenbarligen, grym tjej!

Respekt till henne!





Kolla på filmerna, denna tjej är stark!


Film ifrån dressyr tävling

http://www.youtube.com/watch?v=Uq8iQs_bd-0


Film ifrån stallet

http://www.youtube.com/watch?v=iBmwf8kJvlU&feature=related



one month

Nu är det bara ca en månad kvar till december-julen och min 18års dag!

Julen är inget alls jag tycker om längre tyvärr. All stämmning & spänning är som bortblåst och nu handlar det bara om att man ska hinna köpa tillräckligt fina presenter till alla. Stress & stirr är rubriken på julen nu.
Julafton för mig är bara en patetisk jävla skitdag.

Ibland önskar jag dock att man fick vara liten och uppleva den där spännande känslan efter dagen som man längtat efter i ett helt år igen. Vara allmänt glad, springa och tjuvklämma på alla paketerna och va livrädd för tomten som man så gärna ville ha där. Önskelistor gjordes och dagarna räknades ner till den stora dagen.

Idag skulle jag faktiskt inte bry mig alls om jag fick några presenter eller inte. Det är liksom ingen big deal.
Jag tycker julen skulle handla om att man skulle umgås med sin familj & vänner bara ha en trevlig stund tillsammans


Något jag därimot längtar till är den 10:onde December för då fyller jag 18 !
Tänk vilken frihet! Även om det vart ett tufft år och jag har kommit efter med massa så hoppas jag verkligen att jag ska lyckas ta mitt körkort tills dess!

En annan sak jag kan lova är en hejdundrande födesedags fest. Lokalen är redan bokad och ska fyllas utav sånna människor jag tycker om. Detta är inget någon vill missa , kommer bli sjukt kan jag lova ;)

Lite bilder ifrån andra fester jag haft.







Kanske skulle bjuda några utav mina läsare? Skulle det vara kul?



Morgonmys

Gick upp och fodrade hästarna nu på morgonen. Det är den perfekta början på en bra dag!
Så mysigt att höra de gnägga när man öppnar stalldörren och sen hur de mummsar i sig fodret. :)

Kom på att jag glömt visa bilder på mina godingar haha eller Elins present. Söta är dom iallafall och dom har de så mycket bättre här hos oss än i djuraffären, så kunde ine låta de stanna där.

Bad er gissa vad ni trodde det kunde vara , fick allt ifrån en onepiece till en kanin som svar faktiskt.

Här kommer det pics på sötsakerna!



Hipphopp - Elins


Kramis - Mellas



Checka länken så har vi svaret på det söta namnet Kramis haha.
Kan helt seriöst sitta och lyssna på dom låtarna. Sååå söta!!

http://www.youtube.com/watch?v=-3RcWlmMsbg


Tog Elin på bar gärning när hon snodde skimmel schampoo utav Flingan.. 




Visste ni att hästarnas skimmel schampoo har samma effekt som vårat vanliga silver schampoo?
Så ett tips till alla hästälskande blondiner, gör som Elin & som även jag gjorde när jag var blond.
Använd hästarnas istället då det är snäppet starkare & mycket bättre!



Jag är stark.



Man kanske säger såhär för att övertyga sig själv. För att peppa sig själv till at fortsätta kämpa.

Allt har gått så väldigt fort att jag nu nästan ibland glömmer bort vad jag gått/går igenom .
Men det var faktiskt jag som gjorde det, det är jag som tagit mig upp och lever med det här och det gör jag jävligt bra ;) Är riktigt stolt över mig själv även om det är så jobbigt att jag håller på att bli galen eller kanske rättare sagt är galen ;)

Om man bara bestämmt sig så kan man klara vad som helst.


Håller på att skriva del 2 om rygg operationen nu. Sugna på att läsa ? Ge mig så ger jag er



-

Vart ute & klippt Elsa eller ah halva Elsan iallafall-.- Maskin jä*len skärde i hop och likaså rygg jä*len.. haha . Har även vart duktig och vart ute och gott med Flingan hjärtat. Önskar dock att jag satt på ryggen men mysigt ändå. :)

Har planer på att hänga med en kompis till Borås för att kika på Änglahoppet någon dag i helgen! Helt klart en utav årets mysigaste tävlingar . Svider hårt att man inte får vara med själv.. :(
Någon utav mina fina läsare som ska dit och tävla/titta?





Now it's hard. Really hard to stay away from them i love the most.


RSS 2.0