-



Imorse när jag planerade dagen såg jag mig själv som super man. Istället knackade "ont så jag inte kan röra mig" på.

Jag klamrade mig iallafall upp på Babs. Vi tog några små skutt, det tyckte hon var välldans skojigt! 
Hon är verkligen speciell, fina fina bästa Babs.


Kollade såklart på världscupshoppningen. Spännande att se vilka vi får se i Göteborg nu när det närmar sig slutet. 

Från en solig dag.




-



En hög filmer kan förgylla en Lördagskväll också. Speciellt i sällskap av min Robban och bebishundarna
 

Idag känner jag att jag lever, men det sägs ju att allt går över tills man gifter sig. Hehe.. 

Nu väntar hästarna i stallet. Babs & Pelle ska hoppa små hinder. Jag ska öva & de ska hoppa för första gången på länge. 
Håll i hatten/manen

 



Tugga grus & bada i liniment

 
 
 
Upp som en sol, ner som en pannkaka!
 
Var så glad över att få komma iväg och hoppa med Bert idag. Gick mycket bra fram tills vi skulle ta en "sista runda".
Experten skojade till det och var väldigt mycket snabbare än jag som blev hängandes på hans sida.
Livrädd för att ramla av och skada ryggen gjorde jag allt i min makt för att hänga kvar men insåg att det i Berts panikartade sken skulle bli omöjligt att komma tillbaka i sadeln igen.
Bad en bön & förberedde mig inför en kraschlandning (hur man nu gör det?). 
Fröken stel som en kärring damp i backen..
Kände mig som efter fyra P2 drinkar när jag såg stjärnorna snurra där i luften.. Det känns ju att man inte längre är fjorton längre, precis som de fjorton skruvarna där bak också gjorde sig påminda. 
 
Robban bannlyste mig från dagens resterande stallgöra. Så jag botar skallevärk & ont överallt symptomen med att kolla på gamla tävlingsfilmer & mysa med hundarna. 
 
Det sägs att det ska kännas att man lever, men blir detta till en vana får vi krympa hästarna. Fritt fall attraktioner har aldrig varit min grej.
 
 
Pelle iklädd reflexväst redo för morgonpass




 
 

Yday





Somnade gott efter gårdagen.

Det var en allmänt härlig dag, kändes som att våren äntligen är påväg.

Red Babs bland de öppna fälten, det är verkligen en härlig känsla. Förövrigt så är fröken anmäld till årets första tävling. Längtar sååååååå mycket! 

Va iväg på träning med Bert. Fick en bra känsla ihop, det var jätte roligt!


Endel att fixa idag, ser fram emot en trevlig kväll.




Bloppis


Som utlovat!
Gaderobsutrensning påbörjad.. 
Nästan alla plagg är helt oanvända.

Kontakt på Facebook eller mail, mirella.thelander@gmail.com
 Skickar om summan överskrider, 200kr. 
Köparen står för frakt. 

Helt ny topp, prislapp kvar. 150 
Stl S

Tight paljettklänning xs 50kr
Jeansväst från only xs 100kr
Aldrig använd. xs 100kr
Paljettfodral xs 200kr

Topp xs 50kr
Xs 50kr
Klänning xs 200kr
Aldrig använd, xs 200kr (bild på rygg)
Prislapp kvar. xs (bild på rygg) 50kr

Klänning xs-s100kr
Maxiklänning xs-s 150kr









In progress

 
 
 

För dig själv

 
 
 
 
 
Människor andas, men de lever inte.
 
De har så fullt upp med vad andra ska tycka att de inte vet vad de själva tycker.
Allt måste se fint ut, man ska vara stark & jävligt duktig.
Sociala medier bombaderas med det ena än det andra uppmärksamhetssökande infliket.
 
Om allt inte är så välldans fint, man orkar inte vara stark längre & inget går ens väg. Kan inte det få vara styrka i sig? Att våga stå bakom sitt kaos med hopp i ögonvrån? Tillåta att ens värld är upp & ner förtillfället.
Men att man väljer att kämpa för att bygga upp något bättre. Är man ledsen,arg eller besviken så va det. 
 
Livet i sig är ingen tävling man har inget att bevisa för någon annan än sig själv.
 
 
 

Mitt liv som fönstershoppare




Hästarna ridna. 
Babs mer än pigg, och väldigt glad. Bert bjöd Robban på en ordentlig luft tur.

Pelle hästens inre rodeotjur vaknade idag till liv. Tur att han har mycket man!
Men i övrigt va han fin som en dröm.



Varit med Robban på ärende bland shoppingbutikerna. Titta inte köpa är värdelöst när man heter Mirella.. Speciellt nu när vårnyheterna kommit in. Går inte ens in i butikerna längre, sneglar lite blygt på skyltfönsterna & relaterar alla priser till hur många höbalar jag faktiskt kan få istället.
Slantarna måste hållas hårt.

Det är ändå relativt lätt när det finns något man vill mycket mycket mer, även om jag inte hade varit blyg på att gå locco där bland klädstänger & makeup hyllor.

Jag känner mig ekonomisk, klappar mig själv på axeln. 




-




Ikväll hänger jag lite läpp..

Tanken va att jag skulle hoppat Expert i Åstorp imorgon. Men något blev tokigt i kommunikationen mellan tdb & klubben vilket resulterade i att det inte blir någon start. Tråkigt när man längtat. 

Får åka dit & kolla iallafall..


Hästarna blev ridna ute i snön idag.. Lite mysigt är det ändå.
En bra Fredagskväll spenderar man med Affe! 

Gråa fina lilla gubbe, tänk så länge vi känt varann.






Låt mig bli en drake

 
 
 
 
Det har blåst ganska hårt. Jag är trött, trött i skallen som ständigt gått på högvarv.
Men samtidigt nöjd. Det känns som att jag hamnat i en ''fristad'', känner ro för första gången någonsin kanske? Alltid har det tidigare varit något/någon som brottats med mitt sinne. Det ska inte vara så.
Jag ska inte ha det så.

 
Även att det känns som att det lättat så är det mycket att lämna bakom mig. Det är mycket besvikelser över andras beteende, vad som kunde varit eller skulle blivit.
Det fick jag lära att jag inte kunde flytta från.
Det kommer ta sin tid men såsmåningom passera. 
Tiden läker.


 
  
Försöker tänka på vad Winston Churchill sa.. 
 

Det är i motvind draken lyfter.






Favvo Pelle

 
 
 
Han må vara lite av en skojare, en komiker..
Men jag tycker så så såå mycket om honom. 
 
Förutom att han i sin iver knockade Robban på näsan (trodde först att den bröts av igen) så var han så väldigt duktig & fin idag. Vill tro att han lugnar ner sig lite när han väl kommit igång ordentligt igen.
 
Han är något alldeles speciellt. ♥
 
 
 









Today

 
 
 


Det må vara fantastiskt vackert när solen strålar över det vinterbeklädda landskapet.
Skåne med dess öppna vidder är verkligen fint i sig.
Men fy satan vad kallt det blir när vindarna får fart! Känns inte som att jag gör mer än fryser & spänner mig dagarna i ända. Det känns också i ryggen, den blir ganska värdelös av detta väder..

Annars har det varit en toppen dag! Min pajas Pelle har haft ryttare på ryggen för första gången för i år.
Skötte sig utmärkt, det vågade jag inte tro med tanke på hur mycket energi han sammlat på sig under sin vila.
Det var snälla Tom som ställde upp på att rasta av honom, imorgon ska jag lyckas klättra upp på giganten själv.

 


Efter en lång dag i stallet behövde vi något värmande för att tina. Det blev varm choklad framför världscupshoppningen i Leipzig, mycket spännande klass. Blev såååååååååå sugen på att rida. Men hästarna har gjort sitt för idag & jag får vänta tills imorgon.

Är lite extra glad för imorgon ska vi hämta spån. Testat halm i någon månad nu, kändes som ett bra alternativ ur en ekonomisk synvikel. Men det är väldigt tungt & slitsamt att jobba med (det går inte köpa en ny rygg) samt att hästarna äter det som om det vorre godis (blir väääldigt runda) den fluffiga sovbädden vi förberett försvinner drastiskt för varje gång man kikar in, hehe. Men iallafall.. Man lär sig uppskatta det man tidigare såg som en självklarhet i livet, små saker, även spån.

 

 

 

 

 
 

-





Som jag älskar dem. 
Vackra fyrbenta käraste vänner.

Även de kallaste dagar värmer det i hela hjärtat av deras sällskap - vänskap.

Hästar & ridning är det absolut bästa jag vet.
Det är och har alltid varit en motiverande drivkraft. En strävan & det prioriterat högst av allt. 

Hästarna är ihop med Robban, svansbebisarna & några väl valda vänner lite av det enda & viktigaste jag har. Det ska ingen någonsin få ta ifrån mig.






-




Mätt & glad är jag nu påväg hem ifrån en super middag på pinchos med vänner inne i stan. 
Tredje "äta ute kvällen" på raken, såå skönt att inte alltid behöva laga maten själv.

Vi traskade även upp till kärnan där det bjöds på en vacker utsikt över stan.
Längtar till sommarn då Helsingborg ska utforskas påriktigt. Verkar vara en riktigt härlig stad.



Annars känns det som jag inte gjort så mycket annat än bärt vatten/serverat ljummet betfor/slobber vatten till hästarna. Rädd för att de annars inte får i sig ordentligt med vätska nu när det är kallt. 










-




Satans väder! Hårt halt & kallt..

Skrittade hästarna ihop med Robban imorse, inte mycket annat att göra. Svårt att komma iväg till ridhus varje dag..

Hade inte tvivlat en sekund på att ihop med de fyrbenta flytta iväg till ett varmare land. Det hade varit något det!



Robban & Bert
Bäste Babs på väg ut till hagen






Se upp i kanan!




Idag bar det iväg på årets andra träning med Bert. Känner att jag på dessa två tillfällen fått mer förståelse för hans speciella personlighet.
Känns som att han mognat endel efter sin "vintervila" & har faktiskt gått ifrån att vara en riktig sengångare till att ha blivit pigg, jätte pigg till och med! Vi får hoppas att det håller i sig! 
Hoppa det kan den rackaren!



Efter eftermiddagsfixet i stallet åkte vi och simtränade. Här ska byggas muskler & kondition även på mig. Med Robban peppandes i haserna plaskade jag på bra.

Iklädd leopardbikinin kände jag mig vild nog för att sätta mig i en klaustrofobisk vattenrutschkana. 
Det var en skräckblandad förtjusning som hela badhuset fick höra på.. Ylandes som en varg spolades kontrollfreaket Thelander tillslut ut i andra änden. 
Grymt va de! Läskigt men kul.

Viktigast av allt, jag testade något nytt. Något jag bestämt mig för att inte gilla utan att ha vågat testa.

Sikken galning.


Mysiga bilder ifrån de senaste dagarna












Saker jag lärt mig om livet.

 
 
 
Saker jag lärt mig om livet.
 
 
 
 
* Jämför aldrig dig själv eller din utveckling med andra, allas ''resor'' ser inte likadana ut. Vad andra tycker spelar inte heller någon roll sålänge du själv är nöjd med din situation.
 
* Du äger din egen lycka, precis som att du ansvarar för din egen kunskap. 
 
* Allt är relativt. Tänk efter innan du tar ett beslut du inte kan ångra, men överanalysera inte saker. Med en positiv inställning kommer man alltid längre.
 
* Välj omsorgsfullt ut de människor du omger dig med. De ska höja dig, inspirera & få dig att alltid vilja bli en bättre person - ditt bästa jag. De är sällsynta, håll dem hårt.
Bort med dem som gång på gång sänker dig.
 
* Gå vidare, lägg andras misstag bakom dig. Det är inte alltid det går förlåta men man kan inte heller låta dem ta upp onödig plats i ens tankar.
 
* Förlåt dig själv. För allt du hatar, skäms över, allt som blivit fel, allt du ville men inte blev. 
Förlåt dig själv. Lev inte med känslan av ett misslyckande, jag tror inte på att nya chanser ramlar ner ifrån skyn men vill man verkligen något så hittar man ett sätt.
 
* Var ärlig mot dig själv & andra. Saknar du någon säg det. Var alltid rak nog att säga när du blir besviken, arg eller ledsen på någons handlingar. Det ska vara ömsesidigt så lyssna väl när någon känner så mot dig. 
Livet är inget spel, så lev inte efter någons regelbok.
 
 
* Ge aldrig upp något/någon det inte går en dag utan att du tänker på. Det måste inte vara rätt, men för sin egen skull ska man kämpa för det man känner. Även om det sen inte skulle funka så vet man att man gjorde vad man kunde för det man kände var viktigt.
 
* Tro på dig själv & det du gör. Om du inte gör det själv kan ingen annan heller göra det.
 
* Kom ihåg att vi alla är olika. Har du svårt att förstå någon annans känslor eller tankar så sätt dig in i deras situation & se om det får dig att se det hela annorlunda.  
 
* Ge dig själv tid. Alla behöver egentid. Tid till att tänka, känna eller bara göra något man uppskattar.
Tid läker också många sår.
 
* Var alltid dig själv, blicka alltid framåt, dröm stort & kom ihåg att ingenting är omöjligt. Bara mer eller mindre besvärligt.
 
 
 
 
 
 
 

Framåt

 
 
 
Idag har jag fått min första sovmorgon på tre månader. Jag är ingen som brukar ha behov av det men efter allt som hänt känner jag mig helt slut i skallen.. Så det var nog ganska välbehövligt.
 
Gav utrymme till att fliosofera endel om livet som det är just nu.
Människor har förändrats & förlorats. Även om jag inte vill att det ska vara så så är det inget jag kan påverka mer än för min egen skull vara noggrann med vilka jag väljer att ha i mitt liv. 
I det valet är jag stenhård & mycket säker. Det finns så mycket jag inte vill förknippas med. Knäppskallarna får hållas för sig själva.
Vill jag komma någonstans med livet så kan jag inte leva i deras galna vardagliga dramatik.
Man blir inte bättre än dem man omger sig med.
 
Så jag väljer att se dem som en förlust. Dom är förlorade, inget kan göras ogjort eller tas tillbaka. 
Borta.
Det lämnas inte heller mycket att sakna.
 
Att bli intalad att jag aldrig skulle klara mig själv, att jag behövde men inte va behövd. Det tände minsann en extra glöd i mitt trötta jag.
Kände mig motiverad till att klara mig på egen hand. Även om jag kan sakna endel bekvämligheter som tidigare underlättade. Så kan detta ha varit något utav det bästa som hänt mig, för att utveckla mig som människa.
Stå på egna ben. Lita på min egna instinkt.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

-



När det mesta känns förfärligt så finns det inget bättre än att filosofera ihop med de fyrbenta. 
Man behöver inte säga något men får ändå allt sagt.
Känner ro i hela mig när jag spenderar min tid med dem. Det är motiverande att ha några att bygga sina drömmar kring.

Älskade älskade hästarna, vilken tur att jag har er!





Dags för clinic



Nu är vi på plats i Flyinge, förväntansfulla som barn på julafton. Det ska bli spännande & garanterat också väldigt givande att se och höra det de idag kommer att dela med sig utav.

Se & lära.

Vi brukar försöka komma iväg för att se så mycket clinics & större hoppningar som möjligt, i år ska vi prioritera det ännu mer.





Rädslor ska utmanas.

 
 
 
 

 


Inspirationen sprallar åt alla håll & jag med, allt ska helst hända på en och samma gång.

 

Ett penseldrag här & där, VM i kolla på gamla tävlingsfilmer, till hästarna för godnatt pussar. 

Tillslut, några djupa andetag & samtal med bästis.

 



 


I jakten på att hitta mitt sprudlande ibland förvirrade 22åriga jag har jag förändrat synen på mig själv drastiskt.

Jag vill tro att jag alltid är en framåtdrivande våghals som vilt slänger mig in i vad som än dyker upp.
På vissa plan, mycket möjligt. Men i många fall har jag kommit fram till att jag är en riktig fegis.

Jag är rädd för nästan allt - förutom sånt jag vet att jag kan/ tror mig klara av. (Ex köra racersnabbt med bilen, hehe) Saker som skrämmer är saker jag själv inte har kontroll över. 

Jag skulle aldrig någonsin få för mig att åka en attraktion på ex, Liseberg. Jag törs knappt hoppa från en poolkant ner i vattnet. Tandläkare & doktorer får mig att lägga benen på ryggen. Att ta ett hål i örat får min puls att slå i taket. Jag avskyr att åka hiss, Är är galet mörkrädd & mycket mer.


Allt detta utan någon egentlig anledning, (förutom doktorn då kanske).. 

Det är inte smärta eller att jag ska skada mig som skrämmer förutom att jag mevetet undviker saker pgr av att jag inte vill utsätta ryggen för några onödiga risker, det känns klokt.

Men annars är det nog mest om jag själv inte kan stoppa det när jag vill. Att ge förtroende till någon annan.
Detta är saker jag inte tänkt på så mycket tidare. Mest sett det som att man måste inte våga allt, samtidigt
som jag undrar hur man ska veta utan att man provat?


Något annat läskigt är är att göra fel. Samtidigt som jag vet att man måste få göra fel för att lära.
Det är inte hela världen om det blir lite tokigt ibland, men det kan verkligen kännas som det.
I grund & botten är det nog misslyckande & besvikelse på mig själv som skrämmer. För det är något som
kan vara jobbigt att hantera. Så fort besvikelsen lagt sig brukar jag tänka ''vad spelar det för roll i det stora hela?'' Oftast inte någon större roll. Då känns det enklare att radera och gå vidare.

 

Som den bästa versionen utav Mirella Thelander ska jag inte vara rädd för saker jag aldrig testat. Inte
heller gå runt & ständigt oroa mig över saker som kan hända eller gå fel.
Jag känner mig galet taggad på att testa nya saker. Även sånt jag själv redan bestämt mig för att inte gillar eller törs.
Jag vill utmana mig själv, ibland blir man positivt överraskad & känslan efter man gjort något man inte trodde att man kunde eller vågade är grymt skön!

Nu skall här det åkas vattenrushbanor hej vilt kan jag lova! Galningen som magplaskar ifrån hopptornet i sommar kommer vara jag! Ingen minns en fegis haha...

Jag vet inte om detta är rätt sätt, då menar jag inte att utsätta mig för läskiga vattenaktiviteter utan att överlag göra saker jag inte trodde jag skulle eller kunde. Fullfölja & känna efter. Leva.

 

 

Att hoppa över en bil kändes inte läskigt någonstans men att stå på en balkong från ett höghus skulle ge hjärtklappningar. 
 
 
 
 
 
 
 

-

 
 
Tänka sig att vi både avslutade det gamla året & påbörjade det nya med dem bästa vi vet. De fyrbenta vill säga.
Vi kom inte iväg på något nyårsfirande, även att det såklart hade varit trevligt att äta & umgås med två benta vänner också. Men mina raketrädda bästisar hästarna & hundisarna är det allra viktigaste jag har därför prioriterades såklart deras välbefinnande framför att vi skulle galaja iväg på egna nöjen.
 
Det kändes som en härlig nystart att precis som man är (iklädd myskläder med hö i håret) kliva in i ett nytt år. Se hästarna nöjt mumsa på sin mat. Nyårs pussas & kramas med dem alla.
Att jag igår kände mig öm i hela kroppen efter ett par timmars sömn bland hästtäckerna i sadelkammaren gör inget. Jag hade ändå inte kunnat slappna av nog hemma för att ens kunna somna när jag inte har koll på dem.
 
Så länge man har varandra har man allt av värde
 
 
Förövrigt håller skåne på att blåsa bort. Har varit galna vindar i någon vecka nu, resulterar i explosiva hästar kan jag lova..
 
 
 
 
 
 

RSS 2.0