Några rader av tacksamhet

 

Den senaste perioden har jag fått spendera mycket tid med vänner, människor som för mig är viktiga att ha i livet. Det lyfter och bidrar med massvis av positiv energi.

Helgen var grym! För första gången på evigheter tävlade vi två dagar i rad. Robban var som alltid med och hjälpte oss. Det är en välldans trygghet i det för mig. Han känner mig och Babs så pass väl att han vet hur vi vill ha det och nästan ser hur det känns.

Vinden gjorde oss också sällskap, hindren blåste ner och ögonen fylldes av sand.. Skåne i dess esse.

Men med min Babs spelar sånt ingen roll. Hon gör vad hon ska ändå, & det med bavur!
Under lördagens hoppning fick vi ett tidigt nedslag, ingen dålig runda alls. Bra språng bra med på linjer, jag kände dock själv att jag inte riktigt kom in i rytmen. Kan rida bättre än så, vill rida bättre än så.


På Lördagskvällen var vi helgfirare med bästis Alice som kom på besök. Åt den obligatoriska pizzan och myste framför tv:n. Morgonmockningen och utsläppet gick sedan i rekordfart när vi var en man till, tack snälla Al för hjälpen!

 

Vidare till tävling där vi hade ett seeeent startnummer. Tillslut kändes hela skallen urblåst och jag började bli mer och mer förvirrad över hur jag skulle ta mig an banan. Hemligheten är att jag inte ska börja ''koncentrera'' mig för tidigt, inte överanalysera och tänka för mycket. Man orkar inte hålla sig i skarp fokus en hel dag.

 

Väl vår tur for Babsan runt som den supernova hon är. Felfritt med snäva vägar och en sjusjuttons snabb & stor galopp.

När vi är i vårt flow känns det nästan som att vi sitter ihop.
Piloten tappade kraften i ryggen och hängde tillslut lite som en jockey med puckelrygg kring halsen på rääcer-Babs.
Det gjorde inget, det är nog något jag mest tänker på och ser själv men det besvärar mig endel kan jag lova.
Babs sprang iallafall 1,5 sekund snabbare än de andra närmre 70 hästarna den dagen och vann klassen.
Det går knappast beskriva hur tacksam jag känner mig över den vännen. Dagen till ära hade vi en egen ''hejarklack'' på plats (kompisar & svärföräldrar)
trevligt!!

 

Igår fick hästarna nya dojor och jag blev stum. För en stund iallafall. Efter att inte ens kunnat tänka tanken att unna mig själv så mycket fint under en längre period blev jag mållös. Av min Annika fick jag en jäääättejääättefin Svea Equestrian ridjacka. Välsydd,stilren & så LYXIG.
Blev verkligen så väldigt glad. Något jag inte hade ens frestat mig själv med att titta på i nuläget men som jag sååå gärna vill ha.
Kommer känna mig SÅ SNYGG i sadeln nu.
Tack än en gång Annika, du är galen till att ge bort så fina presenter!
Grymt taktiksnack, sällskap och även där en obligatorisk pizza.

Idag väntas stallfix, ridning & lite roligt jobb!

Ha de gott kära ni.

 

 
 
 

 

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0