När man tycker för mycket för att vara tyst.

 
 
 
 

 

Det är så väldigt lätt att hamna i tankarna gällande vad andra tycker. Vad andra säger & tror. Mycket onödig vikt läggs kring det och det kan på något vis kännas viktigt. Viktigt att andra tycker man gör rätt och är bra, så pass att man ibland kanske till och med glömmer att reflektera kring vad man själv tycker.
Människor jagar bekräftelse, de lixom behövs när man inte tror tillräckligt mycket själv.

Man ska alltid sträva efter att vara sitt bästa jag. Att vara snäll, en bra medmänniska som lyfter andra.

Men sålänge man har ett rent samvete och inte ''skadar'' någon så ska man inte vara rädd för att gå emot strömmen. 
Känns det som rätt beslut för dig fast det låter ''helkonstigt'' och ingen annan  gör eller tycker likadant så gör det. 
Är det rätt i hjärtat så spelar det ingen roll vad andra tycker.

Man vill va så jävla bra att det borde vara förbjudet för någon annan att misstycka. Men så funkar inte världen..
Man måste lära sig att bli så säker på vad man tycker att andras åsikter inte vidrör en.
Du är bra först när du själv tycker det, och vad andra sedan säger spelar ingen roll.

 

 

-

(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
 
 
 
Man kan tro att vi inte gjorde så mycket annat än åt.. Det gjorde vi kanske inte heller. 
God mat, sol till den vita slitna kroppen, lite shopping och tid med Robban. 
 
Det var fantastiskt. 
 
Även om jag inte förälskade mig i Barcelona så kommer jag vilja åka tillbaks till sommaren när vädret är lite bättre.
 
 
 

Here we are


Galet härligt att efter en lugn kväll vakna upp på hotellet. Idag var det tänkt att bli en sovmorgon,  men det blev värre med det. Båda två låg klarvakna redan vid sju.. såklart. (Inbyggt morgonfodra alarm)
Vi är verkligen hopplösa när det kommer till sånt, man vill inte ligga och sova när man väl är iväg och det finns massvis med kul man vill hinna göra.

Oturen följer mig dock även här, klacken på mina favoritpumps bröts av mitt i stan.. Ner med den lilla klackrackarn i fickan, några sorgens ord till favvo skorna och traska vidare. När man kan gå på tå med ena fossingen genom "halva Barcelona" då är man minsann en rutinerad klackbärare. 2-0 Mella - dojjan

Hoppas på bättre lycka idag, nu står frulle & shopping på schemat! 


(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)


& iväg vi far!

 
 
 
 
Äntligen!
 
De sju boxarna jag dagligen mockar tas över av någon annan,  och tack vare att det bara blir en weekend så påverkas inte hästarnas träning märkbart. Man kan alltså lämna med gott samvete och fortsätta träningen där man slutade när man åkte. Skönt!
 
Det blir egentid i en fantastisk stad med min Robban. 
Efter ett mer eller mindre galet tempo det senaste halvåret så behöver vi detta så så mycket.
God mat, bubbel, vila, shopping och att bara få vara. 
 
 
 
Thailand för en evighets sedan.
 
 
 

Tb to the time of my life

 
 
Tänk om man bara hade kunnat få återvända till de yngre ponnyåren en snabbvända.
Jag var så lycklig i livet och mådde så bra. Hade massvis (läs egentligen för många) fina ponnys.
 
 
Var redan då alldeles för målmedveten men ändå lättsam inför uppgiften och gjorde det oftast ganska bra. 
Innan jag fick reda på hur situationen med min rygg skulle komma att se ut var allt mycket mer avslappnat och lättsamt. Då kände jag inte av tidspressen i att ''snart tar detta slut''. Rädslan för att misslyckas hade inte slagit rot riktigt ännu.
 
En glad unge som lekte men sina ponnyer, den största funderingen brukade kretsa kring om det var Trip eller Viper som skulle vinna pris.
 
Jag roddade allt med tävling, val av klasser och planering själv. Det resulterade ibland i att jag hamnade i fel klass med fel ponny, att vi dök upp på tävlingsplatser en dag förtidigt eller försent. Att det fattades boxplats till en av ponnyerna eller till allihop hehe.. Men jag lärde mig mycket!
 
 
Hade tack vare fantastiska hästar en galet bra ponnytid. Den gav självförtroende, mod, motivation & obeskrivligt med glädje. 
 
 
 
Här kommer bilder på några av mina första tävlingsponnyer som gav blodad tand till tävlandet! Kommer förmodligen ett inlägg till med bilder på andra ponnyer som kom in i livet senare och några av dem som blev kvar tills ponnytidens slut. 
Min blåögda sagoponny Milky bar
Viper i blågult
 
I en outfit likt jultomten hoppade vi hem, ett på den tiden ''Globen gehäng''
Detta är ''Suppan''. En varmblod-welsh korning vill jag minnas. Världens största hopphjärta och en fantastisk inställning.
Ponnylivet, barbacka på en blommig äng.
Ready Teddy, lärde mig så så mycket på honom.
Trip lät mig nosa på lite större hinder och klasser.
 
Finns inget jag varit stoltare över  eller saknar mer än min Action man.
Gin ''tvärnit'' som han tillslut kallades hoppade med en fantatisk förmåga men hade i yngre dar tappat modet. Han blev hos nästa ägare en fantastisk dressyr-ponny.
Det magiskt långa håret med standard rosen.
 
 
 

Att höja vardagskvaliten.

 
 
 
 
Livskvalitet kan se ut på många olika sett ur olika människors perspektiv. Det jag tänker på just nu är att pimpa den annars grå vardagen, stanna upp och leva mer i nuet då med. Ofta springer man bara runt och längtar, man längtar efter helg, semestrar eller högtider när man varje stund borde ta väl vara på all tid ihop med sina kära. Det ska inte krävas någon spektakulärt för det.
 
 
När både jag & Robban jobbar mycket och utöver det hjälps åt att ta hand om hästarna, rida och träna. Ja då är det inte mycket till tid över, det är då det gäller att se glimtarna av härligheter och ibland avsetta lite ''vi tid''.
 
 
Vissa dagar går vi upp extra tidigt för att först sköta stallet och sedan sitta ner ihop och avnjuta en go frulle. Då får vi tid att prata igenom dagen och kanske den enda möjligheten till att umgås innan det är natten.
 
 
Vi är noga med att så ofta möjligheten finns sitta ned och äta middag ihop. Undantag görs men helst vid middagsbordet utan tv. Då kan vi berätta om hur dagen och planera framåt. Vi älskar att disskutera framtidsdrömmar.
 
 
''Date-time'' kan innebära ljus och vita dukar på en flott resturang, men likaväl en ridtur i kvällssolen eller en utflykt till havet med hundarna. Det känns oväsentligt sålänge det är ''vi- tid''. Då försöker vi lägga måsten åt sidan för en stund. Bara vara.
 
 
Vi käkar ofta middag ihop med vänner även till vardags. Inget storslaget men äta behöver alla då kan det för sociallivets skull vara trevligt att göra det ihop.
 
 
Det handlar också om att vara ett team. Att hjälpas åt. Är jag hemma först så lagar jag middag oavsett ''vems tur det är'' viceversa. Allt jämnar alltid ut sig och ''den som ger, han får''!
 
 
För att inte glömma så behöver vi alla lite egentid. Bara vara eller göra precis det man känner för men inte måste. Så så viktigt!
Man kan boka någon resa att se fram emot, eller köpa sig själv eller någon man tycker om något fint. Men det är inte alltid det finns möjlighet till det. Att tänka på då är att det finaste man har är dem man genuint tycker om. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

"Föölllsleedags" firande


Igår kväll rattade jag bilen mot Ljungby för en födelsedagsmiddag för en av mina absoluta favoritpersoner i sällskap av några av mina andra favoriter. 

Att fira andra kan vara bland de roligaste jag vet. Köpa prestenter & slå in paketer i hopp om att göra något riktigt glad är himmelskt.


En kväll med färgstarka människor samtliga utan filter, mer passande än så kan det inte bli.
För god mat i sällskap men genuina människor man verkligen tycker om, det är verkligen svårslaget! 


(null)

(null)
När man får vara favorit hehe

-

 
 
 
De senaste månaderna har varit mer eller mindre kaotiska.
Jag fick bekänna färg i att ständigt skynda mellan platser jag behövde vara på & saker jag behövde få gjorda. 
Där fanns ingen tid för kvalitet. Det är inte min melodi.
 
 
Nu öppnas ett nytt kapitel där jag kommer styra mitt eget fartyg, min egna tid.
Det är väl egentligen det enda möjliga när man har hästar i den mängd som jag. Jag minns faktiskt inte när jag hade tid att åka och träna för tränare sist, det måste varit månader sedan.. Sånt ska det iallafall bli ändring på nu!
 
 
Lite roligt framöver..
Året har några tävlingar kvar att bjuda på, de tar vi oss an med glädje.
Vi har en resa till Barcelona att se fram emot alldeles snart, längtar så! Några dagar utan måsten med bara nöjen behöver & förtjänar vi.
 
(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)



RSS 2.0